Stöd för närståendevård — arvode, ledigheter och tjänster

Stödet för närståendevård grundar sig på lagen om stöd för närståendevård (937/2005) och är en helhet som omfattar ett vårdarvode i pengar, lagstadgade lediga dagar och tjänster som stöder vården. År 2026 är vårdarvodet minst 530 euro i månaden. Under ett vårdmässigt tungt övergångsskede (till exempel vård i livets slutskede eller övergång från en vårdform till en annan) är arvodet minst 966 euro i månaden. Välfärdsområdena tillämpar flera arvodesklasser enligt hur bindande vården är — de områdesspecifika kriterierna och anvisningarna hittar du i Suomi.fi:s guide om närståendevård.

Arvodet är skattepliktig inkomst, och det tjänar in arbetspension om du är under 68 år. Dina egna inkomster eller din förmögenhet påverkar inte arvodets storlek. Observera dock att arvodet kan minska vissa andra förmåner — till exempel det behovsprövade allmänna stödet och bostadsbidraget (arvodet räknas där som inkomst).

Lagstadgade lediga dagar — ta ut dem

En närståendevårdare som ingått avtal har rätt till minst två lediga dygn per månad, och om vården är bunden dygnet runt eller fortgående varje dag, till minst tre dygn (lagen om stöd för närståendevård 4 §). Välfärdsområdet ska ordna vården av den närstående under din ledighet — alternativen är till exempel kortvarig vård på en vårdenhet, en avlösare i hemmet eller familjevård. Avgiften som tas ut av den vårdbehövande under ledigheten är högst 13,70 €/dygn (2026). Lediga dagar kan ofta sparas och tas ut som en längre period — kom överens om detta med ditt välfärdsområde. Många närståendevårdare tar aldrig ut sina ledigheter, och det är den rakaste vägen till utmattning.

Vårdar du din närstående utan avtal om närståendevård? Då finns inga lagstadgade ledigheter, men du kan hos välfärdsområdet ansöka om ledighet enligt socialvårdslagen, det vill säga behovsprövade ledigheter, om vården binder dig dagligen och är fortgående — välfärdsområdet ordnar då en vårdplats för din närstående under ledigheten mot samma avgift på högst 13,70 €/dygn. Läs mer i Suomi.fi:s guide.

• Börja i Suomi.fi:s officiella guide suomi.fi/guider/narstaendevard — den leder dig till ditt eget välfärdsområdes ansökan och tjänster. Ansökan görs på områdets egen blankett, inte i MittFPA.
• Bifoga ett läkarutlåtande om den vårdbehövande (vanligen C- eller B-utlåtande). Utlåtandet är den viktigaste delen av ansökan — be den behandlande läkaren beskriva hjälpbehovet konkret, inte allmänt.
• Beskriv hur bindande vården är ärligt och i detalj — förringa inte. Skriv ned vad du gör från morgon till kväll och vad som skulle hända utan dig. Nattlig hjälp, ständig övervakning och lyft är värda att nämnas separat.
• Ett hembesök hör till processen — bli inte förskräckt av det. Berätta om vardagen som den är, inte från sin bästa sida.
• När stödet beviljas görs ett avtal om närståendevård och en vård- och serviceplan. Kräv att planen innehåller anteckningar om hur ledigheterna ordnas och om den närståendes tjänster — det som är antecknat är lättare att kräva senare.

Arbete vid sidan av närståendevården

Närståendevård hindrar inte arbete, och arbete hindrar inte stödet för närståendevård. Många kombinerar deltidsarbete och vård — det kräver arrangemang, men du har rätt till det, och välfärdsområdet har skyldigheter för att göra det möjligt.

Vården av den närstående under din arbetstid går att ordna

Välfärdsområdets tjänster kan täcka vården av den närstående under din arbetstid: till exempel dagverksamhet enligt lagen om funktionshinderservice, morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever, enheter för krävande stöd och transporter till dem. Om dessa måste man ofta förhandla — och ibland kräva — men de finns just för att den vårdande närstående ska kunna arbeta. Anteckna behoven i vård- och serviceplanen när stödet för närståendevård avtalas. Information om funktionshinderservice och hur den söks får du av välfärdsområdets handledning inom funktionshinderservice och av Förbundet Utvecklingsstörds rådgivning.

Deltidsarbete och jämkad förmån

Om du arbetar deltid och är arbetslös arbetssökande kan lön och arbetslöshetsförmån jämkas samman — arbetsinkomsten minskar förmånen, men tar inte bort den helt. Jämkad förmån söks från samma ställe som annan arbetslöshetsförmån: FPA (allmänt stöd) eller den egna arbetslöshetskassan. Närmare i guiden om arbetslöshet.

FPA:s stöd när du vårdar ditt eget barn

Om den vårdbehövande är ditt eget barn finns vid sidan av stödet för närståendevård flera FPA-förmåner. De utesluter inte varandra — och en del av dem lämnas ofta osökta, eftersom namnen är vilseledande. Allt söks i MittFPA (oma.kela.fi) eller på FPA:s blanketter.

Handikappbidrag för personer under 16 år

Om vården av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning i minst 6 månader orsakar större belastning och bundenhet än normalt, kan FPA betala handikappbidrag i tre nivåer: grundbidrag 110,49 €/mån, höjt bidrag 257,82 €/mån och högsta bidrag 499,93 €/mån (2026). Bidraget är skattefritt. Namnet vilseleder många: även till exempel ADHD, autismspektrum eller diabetes kan berättiga till bidraget — diagnosen ensam avgör inte, utan hur bindande vården är. Till ansökan behövs ett C-läkarutlåtande. Bidraget kan fås retroaktivt för 6 månader. Anvisningar och ansökan: kela.fi/sv/handikappbidrag-for-personer-under-16-ar.

Specialvårdspenning — när du är borta från arbetet på grund av barnets vård

Om du är borta från arbetet för att delta i ditt barns (under 16 år) sjukhusvård, poliklinikbesök eller rehabilitering och inte får lön för den tiden, ersätter FPA din inkomstförlust med specialvårdspenning. Som bilaga behövs ett D-läkarintyg (eller ett deltagandeintyg från rehabiliteringen) samt arbetsgivarens intyg om att lön inte betalas. Anvisningar och ansökan: kela.fi/sv/specialvardspenning.

Flexibel och partiell vårdpenning — stöd vid förkortad arbetstid

Flexibel vårdpenning kan fås av en förälder till ett barn under 3 år som arbetar högst 30 timmar i veckan (kela.fi/sv/flexibel-vardpenning). Partiell vårdpenning (cirka 108 €/mån) betalas normalt bara till en förälder till en elev i årskurs 1–2 — men här finns ett undantag som få känner till: en förälder till ett barn i behov av särskild vård och omsorg kan få partiell vårdpenning ända till barnets 18-årsdag, om arbetstiden på grund av vården av barnet är högst 30 timmar i veckan. För en förälder till ett barn med särskilda behov är detta just den kombination av deltidsarbete och stöd som många söker utan att veta att den finns. Bägge kan sökas retroaktivt för 6 månader. Anvisningar och ansökan: kela.fi/sv/partiell-vardpenning.

Om arbete inte är möjligt

När vården binder så mycket att arbete inte är någon realistisk möjlighet, byggs inkomstbasen av flera delar. I det här avsnittet gås alternativen igenom ärligt — även det som inte fungerar.

Allmänt stöd — men på villkor

En arbetslös närståendevårdare kan få allmänt stöd (37,21 €/dag, det vill säga cirka 800 €/mån år 2026), men villkoret är att du är arbetssökande och beredd att ta emot heltidsarbete. Arbetskraftsmyndigheten bedömer hur bindande närståendevården är och hur vården av den närstående skulle ordnas om du fick ett arbete. Om närståendevården anses vara ett heltidshinder för att ta emot arbete finns ingen rätt till allmänt stöd. Observera också: det allmänna stödet är behovsprövat, och stödet för närståendevård minskar det — makens eller makans inkomster påverkar dock inte. Meddela arbetskraftsservicen genast när du ingår ett avtal om närståendevård, och lämna in en utredning om din situation som närståendevårdare — att låta bli kan äventyra din förmån (Suomi.fi: närståendevårdarens checklista). Anvisningar och ansökan: kela.fi/sv/allmant-stod. Närmare i guiden om arbetslöshet.

Sjukpension — en vanlig missuppfattning

Bostadsbidrag och utkomststöd i sista hand

Allmänt bostadsbidrag kompletterar små inkomster — kom ihåg att vårdarvodet räknas där som inkomst. Anvisningar: kela.fi/sv/bostadsbidrag. Om alla inkomster och stöd tillsammans inte räcker till nödvändiga utgifter finns FPA:s utkomststöd i sista hand (kela.fi/sv/utkomststod). Om pengarna återkommande är knappa, se även guiden Pengar när det är tight och vid akut nöd sidan Akut hjälp.

Övriga stöd — kontrollera dessa

Barnbidrag och ensamförsörjartillägg

Barnbidrag betalas för varje barn under 17 år. Är du ensamförsörjare hör ett tillägg till varje barnbidrag — kontrollera i MittFPA att det är antecknat för utbetalning, för det kommer inte alltid automatiskt. Anvisningar: kela.fi/sv/barnbidrag.

Underhållsstöd

Om den andra föräldern inte betalar underhållsbidrag eller om det inte har fastställts, kan FPA betala underhållsstöd. Barnet ska inte bli utan för att den andra föräldern inte betalar. Anvisningar: kela.fi/sv/underhallsstod.

Vårdbidrag för pensionstagare till den vårdbehövande

Om din närstående får pension kan hen få vårdbidrag för pensionstagare vid sidan av stödet för närståendevård — de utesluter inte varandra. Bidraget betalas till den vårdbehövande, men det underlättar hela hushållets situation. Anvisningar: kela.fi/sv/vardbidrag-for-pensionstagare och pensionärens guide.

Avgiftstak inom hälso- och sjukvården

I en närståendevårdsfamilj är hälsokostnaderna ofta stora. Läkemedelstaket ackumuleras automatiskt, men avgiftstaket inom hälso- och sjukvården gör det inte — samla kvitton och ansök om frikort hos välfärdsområdet när taket fylls. Närmare anvisning i stödenkäten.

Att orka och kamratstöd

En närståendevårdares utmattning är inte svaghet utan en logisk följd av överbelastning — och den har betydelse också för den vårdbehövande, för vården fortsätter inte om vårdaren faller. Som avtalsvårdare kommer du in på välfärdsområdets avgiftsfria hälsoundersökning — en del områden skickar en kallelse, på andra måste undersökningen bokas själv, så fråga din egen kontaktperson. Du kan också söka stödda semestrar: Maaseudun Terveys- ja Lomahuolto ry ordnar dem för närståendevårdare och närståendevårdsfamiljer tillsammans med Närståendevårdarnas förbund, och semester kan sökas även utan avtal om närståendevård. Läs mer i Suomi.fi:s guide. Och ta ut de där lagstadgade ledigheterna.

Viktiga kontaktuppgifter samlade